Existence is not a problem to be solved; it is a mystery to be lived.

—Osho

 

Om jag lyfter på locket idag – vad hittar jag då? Svar: På tok alldeles för mycket. Igår träffade jag en svensk snickare som håller fikasatsanger och det var trevligt. Vi satt där och glufsade i oss bullar, choklad och apelsinklyftor och han pratade om ”det som är”, det som inte kan beskrivas, inte jämföras, värderas eller uppnås för det bara är. Punkt slut. ...

[ Läs hela inlägget ]

 

 

En vän hade beslutsångest. Under ett års tid hade hon lekt med tanken att flytta iväg från den by där hon bott i arton år och plötsligt blev det möjligt att få ett hyreskontrakt i den stad där det sett smått hopplöst ut, där det gällde att hosta upp flera miljoner för minsta lilla. Det var inte en budgethyra som erbjöds, snarare en rekordhög kallhyra för sjöutsikt och högt till tak och kanske för många ensamma kvällar till en början. Vissa ur den närmsta ...

[ Läs hela inlägget ]

Under min "ryggskottsvecka" tiittade jag en hel del på tv, och fick se många program av intresse, de flesta på dagtid. "Malou efter tio" hade tema beroenden i alla former med intervjuer och forskning gällande detta ämne. Jag såg program om fysik, mayakulturen och psykvården, och ganska många nyhetssändningar om väder, som denna veckan fick stor uppmärksamhet. Idel trafikstörningar, olyckor, förseningar och nya oväder på väg, och jag kände mig rätt tacksam över att jag låg där jag låg, och inte kunde/behövde ta mig någonstans. För något år sedan såg jag en dokumentär om en nomadstam i Mongoliet. deras förhållningssätt till vädret var anpassning, framförhållning och insikten om när det var läge att "ligga lågt". De skulle tex. besöka släktingar som befann sig på andr ...

[ Läs hela inlägget ]

In the depths of my deepest winter, I finally learned that
within me there lay an invincible summer.
—Albert Camus

 

Idag är det så kallt att jag måste ha avbrott i skrivandet för att sitta på fingrarna tills de blivit varma igen. Därför tyckte jag att ovanstående citat passade.

 

Läs hela inlägget ]

Denna veckan har livet ännu en gång gett mig en utmaning i accepterandets sköna konst.Tycker att förra årets serie av prövningar skulle ha gjort mig konstant medveten om att det inte alltid går enligt planerna, men så är nog inte fallet, och kanske kan man tänka positivt och kalla beteendet för "att leva i nuet", jag väljer i alla fall det förhållningssättet just nu. Förra torsdagen åkte barnen till pappa, och jag planerade att måla om mitt vardagsrum. Färgburken har stått i hallen sedan i november, och jag har inväntat den berömda "gnistan". Den hade fortfarande inte kommit, så jag bestämde mig för att ta ett viljebeslut och bara få det gjort, trots att jag kände mig trött och egentligen inte hade lust. På fredag eftermiddag fick jag lätt ryggskottskänning, men tänkte att det går nog över, jag kan ju tv ...

[ Läs hela inlägget ]

Bernie Prior har varit på regelbundna besök i Sverige i tolv år nu och när jag först lyssnade till honom för bra många år sedan blev jag klart attraherad av hans budskap. Eftersom Bernie fick sin s k upplysning på grund av sin stora kärlek till Kvinnan är det just kraften i mötet mellan könen som han mest pratar om. Då i början sa han sig förvalta arvet efter kärleksgurun Barry Long, som skrev boken ”Konsten att älska” och verkligen erbjöd ett alternativ till det som idag pågår och mest liknar en sörja av ”jämställdhet”, där kvinnan ska försöka leva upp till mannens sexualitet och allt pågår på ytan.

Läs hela inlägget ]

Är du som jag helt ointresserad av att titta på våldsspäckade filmer och alltför deprimerande skildringar av den värsta misären? Jag måste vara ärlig och säga att det inte känns alltför lockande att titta på filmen ”Precious” som är sponsrad av Oprah Winfrey, just därför att  människor i djupt olyckliga omständigheter skulle komma mig alltför nära inpå livet. Nog har jag sett många sådana filmer och jag minns att en var gjord av den japanska filmmakaren Kurosawa och den älskade jag – ”Do des ka den”  tror jag den hette och den visade hur människor levde i utkanterna av Tokyo i värsta fattigdomen, men med andras lyxliv mycke ...

[ Läs hela inlägget ]

Livet har sedan hösten 2007 och under året 2008 bjudit på situationer som jag nog aldrig haft en tanke på att jag skulle kunna befinna mig i, och först när de inträffade insåg jag hur mycket jag tagit för givet. Den första händelsen var en "frozen shoulder", som gjorde det omöjligt att fortsätta arbeta med massage, som gav huvudinkomsten i mitt företag. Jag har alltid haft en kropp som "orkat", och plötsligt var det inte så, och källan till mitt levebröd försvann. I april 2009 tog min lillebror sitt liv, efter många år av dåligt mående, ena dagen där, nästa dag "borta".....Dessa händelser gav mig anledning att fundera över hur lätt det är att ta saker för givna, och att leva i villfarelsen att det som finns omkring mig är beständigt, (åtminstone så länge jag finns här). Plötsli ...

[ Läs hela inlägget ]

Hur jag än letar i mina skrymslen, så hittar jag inte just den tankeform som gör att pengar jag försökt samla på mig (mest julgåvor) ovillkorligen slussas ut på en massa ställen som jag inte tycker ger mig något tillbaka. Exempel: Tandläkarbesök, jag skickar efter fel TUNGA skrotdel till bilen när den ska lagas, elräkningen slår alla rekord , biofilmen jag valt får mig att gråta i en halvtimme och så går bilen sönder igen. Om jag lär mig känna mig generös och givande när jag står hos folktandvården, ska betala den fantastiska pensionären som knåpat ihop bilen( i hopp om att aldrig återse den mer) och när fler än fyra tusen ska förflyttas till elbolaget, då kanske jag får stopp på den neråtgående spiralen. Tack för att jag är så förmögen att jag kan få ...

[ Läs hela inlägget ]

Hur kommer det att bli när vi alla lever från hjärtat? På min friskvårdskurs igår kom vi in på det ämnet och en av deltagarna hade noga tänkt igenom vilka möjligheter vi har. Först och främst kan vi inte ha ett ekonomiskt system som bygger på räntor. En klick med människor behöver inte tillföra något egentligt arbete och den stora massan är slavar i systemet så som det är nu. Egentligen skulle bara var och en behöva lägga 30% av normal arbetstid om vi inte hade ett egobaserat samhälle som behöver påhittade behov för att kunna fortsätta. Idag är det många på jorden som arbetar hela sin vakna tid i princip. Det kommer små meddelanden över Internet till mig om att de onda krafterna är injagade i ett hörn nu, så hur mycket svart vi än ser är det ljuset som har störst momentu ...

[ Läs hela inlägget ]