Hur kommer det att bli när vi alla lever från hjärtat?

På min friskvårdskurs igår kom vi in på det ämnet och en av deltagarna hade noga tänkt igenom vilka möjligheter vi har. Först och främst kan vi inte ha ett ekonomiskt system som bygger på räntor. En klick med människor behöver inte tillföra något egentligt arbete och den stora massan är slavar i systemet så som det är nu. Egentligen skulle bara var och en behöva lägga 30% av normal arbetstid om vi inte hade ett egobaserat samhälle som behöver påhittade behov för att kunna fortsätta. Idag är det många på jorden som arbetar hela sin vakna tid i princip. Det kommer små meddelanden över Internet till mig om att de onda krafterna är injagade i ett hörn nu, så hur mycket svart vi än ser är det ljuset som har störst momentum just nu. Det trodde vi alla i friskvårdsgruppen, men visst fanns det en liten oro inför hur detaljerna kommer att lösas när det rådande ekonomiska systemet kollapsar. Desto härligare var det att fantisera om ett lyckobaserat samhälle, där alla får tid att göra det som får dem att känna sig lyckliga i djupet. Man ska inte behöva prestera bara för att man finns till på jorden, sa han som tänkt till. Alla har rätt till mat och tak över huvudet. När vi sedan skapar utifrån lycka blir det en bonus som bara växer och växer, det ultimata bonussystemet med andra ord.

Det yttre är bara en spegel av det inre.

Det är konstigt att inte jag själv och alla jag känner redan nu befriat sig från allt odemokratiskt styrande som det där egot lagt sig till med. Michael Singer sa på ett föredrag att ingen som observerat vad som i själva verket sker skulle frivilligt ge makt till en fripassagerare som regerar helt utan vett och reson. Ena stunden deklamerar den att jag ska hålla mig borta från en viss person, som verkligen inte visat mig kärlek vilket det och det beteendet bevisat och en kort tid därefter kan rekommendationerna från egorösten vara helt omvända. Den här personen är toppen och någon att dela sitt liv med. Ena dagen klappar egot mig på bröstet och kallar dig för geni och nästa dag är det någon som skriker idiot i mitt öra. Vem? Jo, egot. Världens mest opålitliga boss! Egot kan t o m skicka mig på kurser för att få bukt med egostyrningen - så säker är bossen på att det inte kommer att lyckas.

Det är bara när vi kan kliva tillbaka och vilar i själva observerandet av det som sker som vi slutar ge näring åt fripassageraren. Plötsligt finns det ingen där som bryr sig om egots alla åsikter och dömanden. Det orubbliga Varandet har inget problem med egot.

Som tur är har Varandet en kärlekspartner, Skapelsens Gudinna. Det är hon som viskar i hjärtat och erbjuder alla de kärleksfulla alternativen. Hon strålar i varje leende och i varje omfamning. Hon leker i allt skapande och allt skapat. Troligen är det Hon som kommer att se till att mänskligheten på planeten Jorden hittar tillbaka till hjärtat.

Varje dag ber jag om Hjärtekraft, om ett hjärta som sjunger och styr. "Piteå dansar och ler" heter det varje sommar. Jag har bytt det till: HJÄRTAT SJUNGER OCH STYR! Ett bra slagord, men jag brukar också be om att hjärtat ger healing och energi och för att inte missa något naturligtvis även KÄRLEK.

Jag tror att det hjälper.

Under resans gång fick jag en besvärlig förkylning och tillät mig ta en vecka ledigt från bloggandet. Tyvärr var det ingen som klagade! För att inte låta egot få sista ordet vill jag rekommendera de tre senaste artiklarna på Insidan i DN. Världen är nu mogen för meditation.

Jag hörde att mina x-kolleger inom TM har stora kurser nu. Det går verkligen framåt!